Japansk
afton i Jakobstads gymnasiums bibliotek den 26 april 2013
Åh, ni
fantastiska män som vet hur man angör en brygga
Ni som med
solbarkad hand håller skotet i spänn
Ni starka,
ni tysta, ni lugna, ni trygga
Som vet hur man
splitsar ett tåg, som finner er kurs genom natten
Ni som för
båten i hamn över svallande våg
Ni män som
vet allt om vatten
Åh, vad jag
beundrar er, ni män som kan meka med bilar, fixa en punktering, renovera ett
hus, bygga en bastu, starta en trilskande båtmotor, som får i gång pannan när
den stannat, ni som likt farbror Melker vigt klättrar upp på taket för att
rensa skorstenen, eller ni som likt Oppfinnar-Jocke kommer på de mest geniala
lösningar på praktiska problem!
Åh, vad jag
beundrar er, ni män som kan framföra alla möjliga åkdon; snabba bilar,
snöskotrar, segelbåtar, enhjulingar, isjakter . . . Ni som orädda hoppar
fallskärm, ni som leder tuffa gympapass, ni som löser invecklade matematiska
problem, ni som kan det mesta om datorer och kan hjälpa en teknisk idiot, ni
som obehindrat springer ett maratonlopp, som skriver långa insändare med snärt
i ÖT, ni som vet hur man fäller en älg, ni som gör nästan vad som helst för en
six-pack öl, ni som kan ropa er hesa på en Jaro-match, ni som kan kasta fram rätt
bibelcitat i rätt ögonblick, ni som är snälla med barnen, ni som med stoiskt
lugn bemöter vardagens små förtretligheter, ni som försynt och i förbifarten
ger oss kvinnor en komplimang, ni handlingens män som inte är rädda för att ta
i där det behövs.
Men alla män
som inte är intresserade av fartens tjusning, som inte bryr sig i fotboll och
formel 1? Alla de män som hellre sjunger i kör än lyfter skrot, som hellre
dansar än tränar karate? Visst finns de. Jag känner en man som stickar tröjor.
Jag vet en som knyter ryor. Jag har en manlig släkting som älskar att laga mat.
Å andra
sidan är en av mina bästa väninnor en hejare på att bygga och renovera, fixa
och dona med allt som män traditionellt brukar göra. Hon behöver ingen karl som
hjälper henne när kaklen lossnar på badrumsväggen. Hon kan själv.
De flesta av
er, kära manliga kollegor, har kommit så långt i livet att ni inte bryr er om
att passa in i den stereotypa mansrollen, liksom vi kvinnor inte heller tycker
att det är så viktigt att vara en typisk kvinna. Men det är konstaterat många
gånger att det är betydligt lättare och mer accepterat för en kvinna att ägna
sig åt manliga sysslor än det är för män att ägna sig åt kvinnogöra. Det är en
av mina käpphästar som vi ska lämna därhän den här gången.”It’s a man’s, man’s
man’s world”, sjöng James Brown, ni vet, he who stayed on the scene like a sex machine
på sjuttiotalet. Låttextens nästa rad lyder: ”But it wouldn’t be nothing
without a woman or a girl.”
Allt detta
har inte så mycket med Japan att göra, men en liten jämförelse kan vi göra. Jag
läste härom dagen att japanska män hellre har ett virtuellt förhållande med en
kvinna än en relation med en riktig mänska. De är inte intresserade av sex och
detta håller på att bli ett problem i Japan. Men sådana är inte ni finländska
män.
Ni är
modiga, starka, veka, blyga, känsliga, stolta, typiska och otypiska män. Jag
vill att ni ska vara som ni är, göra som ni vill. Jag vill att var och en ska
vara den man de är, kanske inte en karl, utan ett moln i byxor, som min
favoritpoet Vladimir Majakovskij deklarerar i en berömd dikt.
Ett moln i byxor
Dom tankar som drömmer på era hjärnors madrasser
som fetlagda lakejer på flottiga schäslonger
ska jag reta med mitt hjärtas blodiga trasor
och uppkäftigt håna i fräcka smädesånger.
Hos mig finns ingen gubbsjuk trånad
och på min själ växer inga gråa hår.
Världen har jag med röstkanonader bedånat
här kommer jag - en vacker ung man på tjugotvå år.
Ni ömsinta
vill älska till violiner!
dom råbarkade vill ha en kärlek som pukornas brak.
Men ingen av er kan vända ut och in på er
tills ni blir bara läppar som jag!
Kom ska jag lära er -
byråkratissor korrekta som en liga av änglar
batsistklädda i de eleganta genmaken.
Som håglöst bläddrar genom läpparna
som köksorna genom sidorna i kokboken.
Om ni vill -
blir jag en kropp som kreverar
- i en annan tonart än himmelens lyror -
om ni vill -
kan jag uppträda ömt och belevat
- inte en karl men ett moln i byxor!